Pip kan inte vänta

Pip övar på att vänta på den stora lyktan, och Mo väntar tillsammans med Pip.

För barn 3–6 år · 5 min 51 sek

Skapa sagan där ditt barn hörs och syns · Gratis i höst.

Sagorna bygger på forskning om hur barn lär sig känna igen känslor och bry sig om varandra. Läs om forskningen.

Läs hela sagan

Lyktan tänds i skogen nu. Alla vännerna och du, Pip och Mo och Nell står där.

Lyktskogen, en hjärtsaga från Moodly.

Hej du. Välkommen till skogen där lyktorna lyser. Här bor fem vänner: Pip, Mo, Nell, Tibo och Ula. Och i kväll har de sparat en plats åt dig, precis bredvid den stora lyktan.

Hej! Hej! Är du här? Bra! För i kväll ska den STORA lyktan tändas! Den största i hela skogen! Nu, nu, NU!

Hmmm. Hej. Fint att du är här. Lyktan tänds när det har blivit riktigt mörkt, Pip. Inte än.

Solen gick ner bakom träden. Himlen blev rosa. Sedan lila. Men det var inte riktigt mörkt än.

Är det mörkt nu?

Hmmm. Nästan.

Nu då?

Hmmm. Lite mer nästan.

Pip hoppade upp på en sten. Ner från stenen. Upp på Mos huvud. Ner igen. Bjällran på halsduken plingade och plingade.

Pip, du hoppar som ett popcorn!

Men sedan slutade Pip att hoppa. Pip satte sig på marken med armarna i kors. Öronen hängde. Och svansen slog mot mossan, tapp, tapp, tapp.

Det tar för lång tid. Det tar alltid för lång tid.

Nell kröp lite närmare Pip. Hon sa ingenting. Hon satte sig bara där, nära. Ugglan Ula hade suttit tyst och sett på. Nu böjde Ula sig fram.

Hoo … Pip. Var i kroppen känns väntan?

… Överallt. I fötterna. Och i magen. Och i öronen.

Hoo. Det är mycket väntan på en liten mus.

Då gjorde Mo något. Han sa inte ”lugna dig”. Han sa inte ”sluta”. Mo satte sig bara ner på marken, alldeles bredvid Pip. Så nära att Pip kunde luta sig mot hans mjuka kofta.

Hmmm. Jag väntar också. Vi kan vänta tillsammans.

Och Mo tog ett djupt andetag. Så djupt att koftan blev stor som en ballong.

In …

… och ut.

Pip tittade på Mo. Sedan tog Pip också ett andetag. Ett litet, för Pip är liten. In … och ut.

Du kan också andas med dem, om du vill. In … och ut.

Då slutade Pips svans slå mot mossan. Han var lite lugnare nu.

Jag vet! Vi räknar stjärnorna! När vi har räknat till fem är det mörkt!

Och en efter en tittade stjärnorna fram. Du kan räkna tillsammans med vännerna.

En … två … tre … fyra …

… fem.

Då sträckte Mo fram tassen och tände den stora lyktan. Och ljuset spred sig över hela gläntan, varmt och gult, ända bort till dig.

Oooh. Den var värd att vänta på.

Vännerna satt i en ring kring lyktan. Pip låg med huvudet mot Mos kofta och gäspade.

Mo … när tänds lyktan nästa gång?

Hmmm. Nästa gång du kommer hit.

Nästa gång är när man har sovit och längtat lite. Det är inte så långt.

Hmmm. Här vid lyktan finns det alltid en plats för dig.

Prata om sagan

Vad hjälpte Pip att vänta?