Meny
Hör sagan med ditt barns namnGratis i höst · inget kort

Tips för kvällen

Barnet gråter vid lämningen: så gör ni på förskolan

Ert barn håller hårt i jackan. Tårarna kommer när ni tar av ytterkläderna, och när ni går mot dörren hör ni gråten bakom er. Hela vägen till jobbet sitter bilden kvar.

Lämningsgråt är något många föräldrar känner igen, och "separationsångest barn" är en vanlig sökfråga. Här är vad Rikshandboken i barnhälsovård och 1177 skriver, med en egen idé på slutet av listan.

Vad är separationsångest?

Rikshandboken beskriver separationsångest som att barnet upplever ångest när det ska skiljas från föräldrarna, till exempel vid lämning på förskolan eller lek hemma hos andra. Barnet kan vara upptaget av tankar om att något hemskt ska hända barnet själv eller föräldrarna när de är åtskilda.

Rikshandboken skriver också att det är naturligt och önskvärt att barn är beroende av sina föräldrar. Det är först när ängslan blir ett hinder för barnet eller leder till konflikter i familjen som barnet behöver hjälp att hitta sätt att våga lämna sin förälder.

Det är olika hur lång tid det tar

1177 skriver att barn vänjer sig vid förskolan i olika takt, och att det för en del barn tar längre tid att bli trygga. Det är vanligt att barn är trötta, gnälliga och sover dåligt under inskolningen. 1177 råder då att ge barnet mycket tid tillsammans med er, och att under den första tiden hålla efter hämtningen lugnt med få aktiviteter och få människor.

Vissa barn blir avvaktande, arga eller vill inte se er när ni hämtar. 1177 beskriver det som ett sätt att skydda sig från att bli mer besviken. Visa att ni är lugna och glada över att se barnet, även om barnet drar sig undan.

Sju saker att göra vid lämning och hämtning

Punkt 1–6 kommer från 1177. Punkt 7 är vårt eget förslag.

  1. Gör likadant varje gång. Ungefär samma sätt vid lämning och hämtning ger trygghet, och 1177 skriver att det kan dämpa barnets oro inför avskedet.
  2. Berätta att ni kommer tillbaka. Säg att det är trevligt på förskolan och att ni kommer tillbaka, till exempel varje eftermiddag.
  3. Var tydliga när ni säger hej då. Visa att nu är det personalen som tar hand om barnet, och att ni litar på personalen. 1177 skriver att det gäller även om barnet inte visar oro.
  4. Ta med något hemifrån. En filt eller ett kramdjur kan göra det tryggare.
  5. Lek lämning och hämtning hemma. Med dockor eller kramdjur.
  6. Prata om förskolan hemma. Till exempel vad barnet gjort under dagen.
  7. En liten avskedsritual. En kort handkram eller en vinkning i fönstret, samma varje dag, och sedan går ni.

Titta på förskolan också

Rikshandboken skriver att ni först bör försäkra er om att barnet har det bra på förskolan när barnet inte vill gå dit. För ängsliga barn kan förskolemiljön kännas stökig och otrygg. Då är det viktigt att ta hjälp av personalen. Barnet kan till exempel behöva leka i lugn och ro med ett enskilt barn, eller få en vuxen som barnet tycker extra mycket om som tar hand om barnet lite särskilt.

1177 skriver att det är viktigt att personalen lär sig hur just ert barn fungerar och vad barnet behöver för att känna sig tryggt, och att det är bra att vara flexibel med hur lång inskolning barnet behöver om det går.

Om försäkringar och tröst

Rikshandboken skriver att ängsliga barn ofta söker försäkringar för att bli lugnade. Det lugnar för stunden, men kan på sikt leda till att barnet behöver ännu mer försäkringar för att våga. Vår tolkning är att ett kort och tydligt avsked kan fungera bättre än många omtag vid dörren.

Rikshandboken beskriver också att barn lär sig minska rädslan för att vara utan föräldrarna genom positiva erfarenheter av att klara sig själva eller med andra vuxna. Det sker gradvis och tillsammans med barnet. Förklara för barnet att det inte handlar om att ni inte vill vara med barnet, utan om att barnet ska få vara med om roliga saker på egen hand.

När ni vill ha stöd

Enligt Rikshandboken bör barnet bedömas av psykolog om ångesten och ängslan inte avtar inom ett par månader. Börja gärna med BVC. 1177 nämner BVC, förskolan, vårdcentralen och kommunen som vägar att få stöd när ni har frågor eller känner oro för ert barns utveckling.

Till kvällen

Kvällen före en förskoledag kan vara en bra stund att prata om vad som ska hända imorgon. Lyktskogens gratissagor handlar om att höra ihop även när man inte är på samma plats. I Mo och den första lyktan sätter sig björnen Mo hos en liten mus som är rädd, och i slutet delar Mo och Pip en hemlig handkram: krama handen tre gånger, det betyder "vi hör ihop". Berättaren säger att handkramen kan användas vid läggdags, när någon ska iväg, eller bara för att. Sagan är drygt åtta minuter lång och passar för barn 3–6 år.

Sagorna bygger på forskning om hur barn lär sig känna igen känslor och bry sig om varandra. Skapa ert barns egen saga på lyktskogen.se.

Fler tips för kvällen

Alla tips för kvällen

Källor

Texten bygger på dessa sidor. Det som är vårt eget förslag är markerat i texten.