Meny
Hör sagan med ditt barns namnGratis i höst · inget kort

Tips för kvällen

Mardrömmar hos barn 3–6 år: så hjälper ni efteråt

"Mamma! Pappa!" Ert barn står i dörren med gosedjuret under armen och berättar med darrande röst att ett monster var i rummet. Klockan är tre på natten, och ni är lika vakna som barnet.

"Mardrömmar barn" är en vanlig sökfråga. Här är vad 1177 skriver, och några idéer från oss för natten och för dagen efter.

Mardrömmar hör till uppväxten

Enligt 1177 är det vanligt att barn drömmer mardrömmar, och de är en del av barns utveckling. Många barn drömmer mer mardrömmar när de lär sig nya saker eller när andra förändringar sker, till exempel en flytt eller start på förskola eller skola. Det är också vanligt att barn drömmer mer när de är förkylda eller har feber.

1177 beskriver att barn mellan 3 och 5 år kan börja tycka att spöken, monster, tjuvar och mörker känns skrämmande. Från ungefär 5 år brukar drömmarna bli mer verklighetstrogna. Då är det vanligt att de handlar om döden, prestationer i skolan eller att någon i barnets närhet skadas.

Skillnaden mot nattskräck: efter en mardröm blir de flesta barn klarvakna och minns drömmen. Efter nattskräck är barnet ofta förvirrat och minns ofta ingenting. Läs mer i vår text om nattskräck hos barn.

Mitt i natten

1177 skriver att de flesta barn behöver tröst och få höra att det var en dröm. Försök att lugna, hålla om och hjälpa ert barn att somna om. Fortsätter barnet att sova under mardrömmen behöver ni inte väcka det.

Två saker från 1177 som är lätta att missa:

  • Trösta tills barnet blivit lite lugnare. Hur mycket tröst som behövs skiljer sig mycket mellan barn. Enligt 1177 kan för mycket tröstande få barnet att tro att det verkligen finns något att vara rädd för.
  • Lyssna i stället för att övertyga. 1177 råder att lyssna på barnets tankar och berättelser i stället för att försöka övertyga om att monster eller spöken inte finns. Förklara gärna att det går bra att vara rädd för främmande saker.

Dagen efter

Många barn minns mardrömmen och tycker att det är skönt att berätta om den dagen efter, skriver 1177. Då kan ni tillsammans hitta ett bra slut på drömmen, om barnet vill. Ert barn kan berätta om drömmen genom att rita den. Ni kan också prata om och läsa böcker om rädslor på dagtid.

Vårt förslag: prata när det är ljust och lugnt, och låt ert barn bestämma hur mycket det vill berätta.

Om mardrömmarna kommer ofta

1177 beskriver att barn som ofta drömmer mardrömmar kan bli oroliga för att gå och lägga sig. Då hjälper det med tydliga rutiner runt läggningen, så att barnet hinner bli lugnt. Fråga om ert barn vill ha ett gosedjur hos sig eller en tänd nattlampa, och berätta att ni eller någon annan vuxen finns i närheten under natten.

1177 råder också att undvika skrämmande sagor och tv-program vid läggdags. Välj lugna berättelser sista timmen, och låt spänningen vänta till förmiddagen.

När ni vill ha stöd

Enligt 1177 behöver de allra flesta barn med sömnbesvär inte söka vård, och besvären brukar gå över av sig själva. Kontakta BVC, elevhälsan, en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om ert barn mår dåligt av mardrömmarna även på dagen, verkar rädd för att somna och sover oroligt, eller har sovit dåligt under en längre period. Ni kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Till kvällen

Lyktskogens gratissagor handlar om rädsla som får sällskap. I Mo och åskan tycker björnen Mo att åskan är läskig och gömmer sig under bordet. Igelkotten Nell kryper in till honom och håller hans tass, och vännerna räknar tillsammans tills åskan är långt borta. Sagan är knappt sju minuter lång och passar för barn 3–6 år. Efteråt finns en fråga att prata om: Vad är en sak som känns lite läskig, och vem kan du ha bredvid dig då?

Sagorna bygger på forskning om hur barn lär sig känna igen känslor och bry sig om varandra. Skapa ert barns egen saga på lyktskogen.se.

Fler tips för kvällen

Alla tips för kvällen

Källor

Texten bygger på dessa sidor. Det som är vårt eget förslag är markerat i texten.